Det där med maten...
Chanel är en kräsen dam med känslig mage. Hon har aldrig varit stor i maten, men det har inte varit något problem. Hon har ätit Iams torrfoder för kattungar och mått bra av det. Sen ungarna föddes har hon blivit rejält mager (3,3 kg) och är ständigt hungrig. När ungarna var nyfödda tänkte jag att det viktigaste var att hon åt, så hon skulle ha mjölk till alla. Så jag införskaffade den fetaste kattungemat jag kunde hitta - det blev Natures menu Chicken Kitten.
Det fick vissa följder: Chanel förändrades från att ha varit en rimligt väluppfostad katt, utan något som helst intresse för vår mat, till att bli en gnällig, stressad tiggarkatt. Ständigt uppe på bänkarna i köket för att kolla om jag inte skulle ta fram något gott till henne. Ständigt skrikande och tjatande på mig om att hon är hungrig. Plöstsligt var allt lockande och gott och hon började stjäla från våra fat och slicka tallrikar som jag inte hunnit diska. Hon blev helt odräglig. Dessutom fick hon ofta diarré av att ha ätit mat som hon inte tålde. Att ge henne mer kattmat var inte heller till mycket nytta. Hon åt sällan upp allt, men var ändå igång med tiggeriet. Torrmaten rörde hon inte. När så ungarna vid 4-5 veckors ålder började smaka på maten togs problemen till en högre nivå. Klart man gör som mamma när man är så liten. Så jag fick 6 skrikande ungar jämte mamman att utfodra. Ungarna kunde inte hoppa upp på bänken, men istället försökte de klättra upp på mina ben. Inte kul!
Eftersom jag inte ville uppfostra ungarna till plågsamma små monster, bestämde jag att detta måste få ett slut. Jag köpte istället Hills Kattungemat torrfoder och erbjöd till mamma och barn. Jag får nog säja att ungarna har fattat galoppen bättre än Chanel. De flesta av dem äter nu glatt sitt torrfoder. Eftersom det kan stå framme hela tiden, kan de äta lite då och då och blir aldrig jättehungriga och tiggigga. Det är sällan någon försöker klättra uppför mina ben längre. Några av ungarna är inte jätteförtjusta i att tugga torrfoder. Därför blöter jag upp några portioner några gånger per dag, vilket Chanel också uppskattar. Men jag blandar i torr mat så de alla ska vänja sig så småningom. Chanel är fortfarande väldigt intresserad av vad jag lagar för mat till oss människor, men efter att ha fått några duschar med vattenflaskan har hon bättre börjat förstå vad orden "Gå ner!" betyder.
Mammas mat smakar fortfarande godast.
Atlas har inga problem med att svansen blir blötlagd medan han äter. Sen kom en av bröderna och ville dricka utan svans, men Atlas ville inte flytta sig.
Efter maten vill Gloria naturligtvis tvätta sig.
Calix är också noga med att hans stora framtassar är rena och fina.