Vår katthistoria

Vi som bor hos Chanel och hennes son Aslan, (ja, det är nog så hon ser det iallafall) är jag som heter Ann och mina två flickor 15 och 11 år gamla. Att Chanel flyttade till oss var ingen slump, utan berodde på att vi letat efter någon som just hon. Jag har alltid älskat katter. Min första kattkärlek var Trulsalisa, som kom till oss efter mycket tjat när jag var 6 år gammal. Sen har jag haft katter - alldeles vanliga huskatter, under största delen av mitt 45-åriga liv ända tills äldsta dottern blev allergisk för ca. 4 år sedan. Hon fick allergisk astma, kliande ögon och snuva och det blev omöjligt för oss att leva med katter. Det var verkligen en stor sorg! Enligt läkaren skulle vi överhuvudtaget inte ha pälsdjur och vi försökte med en sköldpadda. Men, nej det var ju inte ens i närheten av att ha katt. Dessutom var Kapten Nemo, som han hette, inte speciellt lycklig hos oss. Han lever nu ett betydligt gladare sköldpaddsliv på Borås Tropikhus.
 
Längtan efter katt försvann inte och jag hörde talas om att det fanns en ras: Sibirisk katt, som allergiker ibland kunde tåla. Jag fick kontakt med en uppfödare och vi fick så småningom åka till henne och träffa en kull 5-veckors kattungar. Helt ljuvliga naturligtvis! Desto större sorg när dottern började klia sig i ögonen och snörvla. Det gick inte! Men någon astma fick hon iallafall inte - och vi gav inte upp hoppet. Så, sommaren 2013 såg jag en annons på Blocket om en 4 mån. hona som var till salu. Jag tog kontakt och vi fick komma och hälsa på. Dottern kände inte av någon allergi överhuvudtaget! Chanel flyttade hem till oss och lyckan var stor!
 
I mars fyllde Chanel ett år. Med tanke på att hon till största delen är en innekatt, tycker jag att hon behöver en kattkompis för att få lite mer stimulans när vi är borta på dagarna. Om hon håller med mig återstår att se, men ett sätt är ju att hon själv får ungar och vi behåller en av dem. Eftersom jag dessutom är övertygad om att det finns fler människor som vi, vilka längtar efter en katt trots allergi, så har jag parat henne. Att få vara med och ta hand om en kull kattungar är en glädje och denna sommars stora äventyr för vår familj. Ungarna föddes den 11 juni 2014.
 

 

Mina tankar om kattavel

Chanel är min första raskatt och det är därför också första gången jag har valt ut en hane och arrangerat en parning. Jag har följt SVERAK:s regler och kattungarna är registrerade hos dem. Ungarna är också vaccinerade, id-chippade, avmaskade och hälsobesiktade. Om du tittar på Chanels stamtavla ser du att hon har ett RX framför sitt nummer. Det betyder att hon tillhör en kontrollgrupp som måste bedömas innan man får avla på henne. Detta har jag gjort genom att låta två domare bedöma henne under våren 2014, så nu är hon godkänd för avel. Dock kommer detta inte att registeras hos SVERAK förrän ungarna registreras. Förutom domarbedömningarna har jag också låtit göra en HCM-screening ( ultraljudsundersökning av hjärtat) på henne i mars 2014. Den var helt utan anmärkning. 

Chanel är registrerad som S*Chaanteilas Dilba.  

Länk till stamtavla: https://stambok.sverak.se/Stambok/Visa/366799

Chanel är en katt med mycket egen vilja, mycket bus och en stor dos kaxighet, vilket betyder att hon är tydlig med vad hon tycker om och inte tycker om. Hon är orädd och nyfiken - alltid först fram för att kolla vem som kommer på besök. Hon älskar höjder och att klättra. Favoritplatser är därför på hatthyllan i hallen, i hängmattan på hennes klätterstolpe, på hennes uteplats på vår innätade balkong och på mina axlar. Hon håller koll på vad vi gör, vem som kommer och går och vill gärna vara i centrum. Hon är en tystlåten katt och de få gånger hon jamar vet man att det är något viktigt hon vill. Däremot spinner hon ofta och kraftigt. Om hon av någon anledning vill väcka mig på natten sätter hon sig på mig och spinner. Chanel är en ganska liten Sibir, men nu sen hon blivit kastrerad väger hon nästan 4 kg, så det gäller att ha koll på hur mycket hon äter. Sen säger man också att en sibirisk katt växer tills den är fem år gammal, så hon är inte riktigt färdig än.

Chanel är parad med Fido som är registrerad som  S*Mannegumman’s Kingprince. 

Länk till stamtavla:stambok.sverak.se/Stambok/Visa/278763

Länk till Fidos egen sida:sibiriskkatt.com/portfolio/fido-hane-neva/

Med tanke på Chanels kaxighet valde jag en hankatt som är lugn och snäll, en riktig nallebjörnskatt. När han hälsade på oss för parningen var det inga problem för vare sig mig eller barnen (som ju var totala främlingar för honom) att bära honom eller hålla på med honom - även om hans uppmärksamhet förstås var riktad mot vackra Chanel. Han är en stor och stark hankatt, men verkligen jättesnäll och lätthanterlig. Med tanke på detta förväntar jag mig kattungar med ett underbart temperament!

Jag själv är inte intresserad av utställningar, men naturligtvis finns det goda förutsättningar för att Chanels kattungar ska gå att ställa ut. Enligt Chanels uppfödare har hon inga nevagener i sig och därför kommer ingen av hennes kattungar att bli nevafärgad som Fido är. Däremot kan kattungarna i sin tur få nevafärgade ungar, eftersom de kommer att ha det anlaget. För mig är dock inte utseendet det viktigaste vid avel, utan att katterna är friska och har bra temperament. Dessutom hoppas jag förstås att dessa kattungar ska vara "allergivänliga". Det finns goda förutsättningar, eftersom min dotter tål både Chanel och Fido, men det finns aldrig någon garanti, eftersom både katter och människor är unika individer.